"När jag har ångest och vill veta varför så är det bästa jag kan göra kolla i almanackan, för att--"
"För att kolla när du har mens?"
Ibland så kan till synes små och till synes betydelselösa grejer kännas väldigt bra. Varför känns dom så mycket bättre nuförtiden? Det diskuterade jag faktiskt med min psykolog, but that's beside the point och det som spelar mest roll är att jag numera har en psykolog som ser mig som kvinna och såg mig som kvinna redan from the get-go. Första mötet antog hon att jag snackade om pojkvänner när jag benämnde partners som "hen" (och inte för att hon trodde att jag var bög som typ resten av världen), och ja, nu när hon vet om att jag är transsexuell så glömmer hon bort att jag inte har mens som de flesta kvinnor har. Fan vad skönt det är att inkluderas på ett sånt naturligt sätt, att liksom ha en psykolog, en medmänniska, som försöker visa att hon förstår och som försöker bonda med mig genom att fylla i mina meningar som en vanlig kvinna till en annan vanlig kvinna skulle kunna ha gjort. På grund av mitt utseende och min öppenhet händer det här typ aldrig någonsin.
Jag ser redan fram emot nästa resa till någonstans i världen där jag inte känner någon och bara skulle kunna få vara en kvinna bland kvinnor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar