Och det var inte mycket snabba kolhydrater enbart under tävlingsdagen utan även dagarna innan. Såhär såg min sista riktiga måltid ut, onsdag kväll.
(En jävla massa ris, proteinpulver och blåbärssylt)
Hur såg det ut därefter då? Torsdagen och fredagen såg ut på följande vis:
400g ris (1400kcal)
220g rapsolja (2000kcal)
4dl whey (600kcal)
75g socker (300kcal)
=4300kcal
Och lördagen såg ut så här gånger fem:
Breakfast and lunch and dinner and everything else of a champion.
4ggr: 1dl whey (600kcal)
5ggr: 75g socker (1500kcal)
5ggr: 44g rapsolja (2000kcal)
=4100kcal
Lördagen var something else entirely jämfört med maten jag åt i tisdags när jag slutade deffa och började käka 4000+kcal igen fast i form av fast föda. Ja, någorlunda fast då. Åtminstone med en del fiber. Så här ser fyra portioner gröt med proteinpulver, kanel och sirap på en tisdag ut.
#withgrötpowercomesgrötresponsibility (toholdinfarts)
Lite såhär var det:
Ja plus en massa rastlöshet då för att jag inte är en livsnjutare utan alltid är på flykt undan någonting och därför måste lyfta tungt för att ha kraft nog att fortsätta fly. Take away the lifting and all I wanna do is pull pull pull my hair out. Ok jag kanske ska se till att få ut den där jäkla låten ur skallen nu, exempelvis genom att föra över den till era skallar istället.
Det värsta med lördagen, dvs dagen innan seriespelen, var ju ändå den otroliga törst som jag upplevde och aldrig hade upplevt tidigare, inte ens de två gånger då jag vattendeffat innan. Det jag gjorde annorlunda denna gång var att dricka omkring en liter vatten istället för två, och sedan var jag även ute och spelade volleyboll och hade allmänt många lager på mig för att svettas ut extra mycket vikt. I slutändan var det väl inte värt det för jag vägde in på 58.2kg vilket innebär att jag kunde ha vägt ett halvt kg mer ganska lugnt då jag även började dricka vatten redan innan invägningen när jag vägde mig på en klubbmedlems våg och insåg att det var chill. Hade jag bara väntat en kvart med att börja dricka så hade jag hamnat på under 58kg alltså, ett helt kilo ifrån maxvikten. Det här med att vattenbanta som jag gjorde denna gång vill jag inte göra någonsin igen, men jag blir så illa tvungen om två månader på SM misstänker jag. Alltså jag mådde inte dåligt av det kroppsligt, fick inte ens huvudvärk, men jag var bara så fruktansvärt törstig att det var barely uthärdligt rent psykologiskt.
Väl på plats kändes allting bra även om jag drack och drack men inte riktigt kände mig tillfredställd. Behövde inte alls särskilt mycket koffein och drack knappt något kaffe alls dock, vilket är väldigt ovanligt för mig som kaffar i mig 1000mg koffein varje dag annars. Jag försökte ta tupplurar vid två tillfällen vilket gick sådär, men allt klickade så bra så jag blev inte så fasligt trött som jag annars kan bli när jag inte får tupplura. Måste väl ha varit the high av att det var en toppendag eller något. Och godis, of course. Jag var även mindre nervös generellt och lyckades slippa stage fright när jag lyfte, vilket fortfarande förvånar mig litegrann med tanke på att jag hade fått värsta paniken om jag hade ställt mig inför lika många människor och öppnat munnen för att säga något annat än "GHJJAAAWWWHH!!!".
På tal om panik så fick jag nästan en panikångest-attack efter ett av knäböjslyften, men jag lyckades lugna mig själv till slut, vilket jag även gjort andra gånger då ångestattacken varit på gång efter ett maxlyft. Blir bara så satans mycket adrenalin liksom, särskilt när jag kör beast-mode-taktiken och gör mig själv redo för blod precis innan ett lyft - då kan jag känna att mina händer börjar skaka redan innan själva lyftet börjar för att jag har så mycket adrenalin i kroppen.
Innan jag går in mer specifikt på tävlingsdagens resultat så tänkte jag kort nämna hur saker såg ut dagarna innan tävlingen. Ett sätt som dom såg ut på var följande sätt:
The things we do... Sedan upptäckte jag även precis i frakking slutet av min deff att jag borde ha prövat deffa med hjälp av intermittent fasting, eller ja, genom att skippa frukostar helt enkelt. För skippa frukosten gjorde jag de två sista dagarna av min deff - av en anledning jag inte längre minns - och då kom jag ihåg att jag ju blir mycket mindre hungrig resten av dagen efter att ha skippat frukost. Med tanke på att min deffperiod tog hårt på mitt psyke för att jag åt fem gånger om dagen och var konstant hungrig så kommer jag vid nästa deff skippa frukost och käka tre gånger, vilket kommer kännas så mycket bättre.
Så. Tävlingen.
Tyvärr har jag inte video på mina böj då jag glömde bort att be någon filma dom, igen, men jag öppnade på 125kg som var 5kg över mitt förra tävlingsbästa och 5kg under mitt personbästa. Det var också den vikt som jag fick tre röda ljus på förra seriespelen pga otillräckligt djup. Denna gång var det vinna eller försvinna som gällde tänkte jag så jag började där jag slutade förra seriespelen för att få fler chanser på de vikter som var relevanta för SM-kvalifikation och ifall jag skulle ha problem med djupet igen. Men det verkar som att min träning med att gå ner snabbt i böjen has paid off för jag fick tre vita ljus och böjen ska ha sett bra ut. Själv minns jag ingenting, but that's a good thing probably. Very zen like. När jag filmade lyften på uppvärmningen hade jag problem med djupet som vanligt så det var lite nervigt men något hände därute på podiet, en högre makt kickade väl ut mig ur min egen kropp och tog över.
När första lyftet var avklarat ville jag försöka ta 130kg så att jag skulle slippa marklyfta 165kg mot slutet av dagen, en tidpunkt då jag var rädd för att jag skulle ha tappat all energi, precis som förra gången. Även på 130kg ville jag ha två försök så jag gick på denna vikt direkt istället för att mellanlanda på 127.5kg. Då jag inte har video får ni istället ett bildspel.
Tre vita ljus på det lyftet också - en bättre början kan man inte ha. Så jag nöjde mig där och var nog den enda personen som skippade min tredje böj. But I had a mission liksom och en del av det uppdraget handlade om att konservera energi och jag tror det var ett bra val för hade jag gett mig på 132.5kg är det mycket möjligt att jag blivit så trött i ryggen att jag inte hade vågat ta i ordentligt i marklyftet.
Därefter kom den relativt ospännande bänkpressen. Liksom det handlade mer om att go through the motions då jag kände mig säker på vikterna men likväl vet med mig att jag inte klarar av mer än precis så mycket som jag tog. För mig handlar tävlingsbänken mycket om att följa domarens signaler och bänka korrekt utifrån tävlingens regler då jag annars gärna wobblar fram och tillbaka när jag har stången över bröstet, något som inte gör någon domare glad. Här är de tre lyften i alla fall.
Lite skrek blev det i alla fall på tredje lyftet, även om det ser ganska lätt ut även det. Sen var det dags att sadla om, ta av sig klackskorna och bli allmänt mer rosa för att tiden var inne för marklyft.
Min opener var åter igen 5kg över mitt tävlingsrekord (om vi bortser från marklyftstävlingen förra året) och trots ryggtrötthet så var sinnet skarpt och jag var confident att vikten skulle komma upp. Och det gjorde den.
Nu visste jag att kvalifikationen till SM var över så då gällde det bara att förbättra min total. Då jag tog 162.5kg för några veckor sedan och upplevde att jag hade mer i mig var jag sugen på 165kg. Sen tänkte jag försöka få in 167.5kg för tre tied PR's på en och samma dag, men istället misslyckades jag på 165kg pga greppet. Go tsao de grip fail!
Jag skriker faktiskt "FUUUUUUCK!" i slutet där, men domarna missade det eller bestämde sig för att låta det gå. Synd att jag inte har mig själv på film direkt efter det där och mitt ansiktsuttryck när jag inser att jag nyss svurit inför 100-150 pers och även slagit något slags PR i decibelstyrka. Jag försökte mig i vilket fall på 165kg igen på mitt tredje lyft, denna gång med ett par wraps som jag lånade av Tove då jag har fått för mig att det hjälper med greppet, och tja, jag fick i alla fall upp skiten så jag kommer fortsätta tro det. :P
And that's a wrap för seriespelet. Ja fram tills tredje omgången i november eller när det blir. Men innan dess - SM i Norrköping. Fram till SM (åtta träningsveckor) kommer jag att köra Sheiko CMS-MS Prep och CMS-MS Comp. Jag har tänkt pröva träna sju gånger i veckan och se hur det känns. Just nu när jag ändå inte har mer jobb än tidningsbärar-gigget har jag faktiskt energin till det, men om jag inte pallar får jag ju tänka om. Då CMS-MS-programmen är fyradagarsprogram har jag tänkt dela upp tre av passen på sex träningsdagar och köra det sista passet rakt av. Jag har varit inne på att minska på bänkandet och öka böjvolymen men för att ease into det hela tänkte jag köra på som vanligt nu i början. Det blir ändå en jäkla omställning att köra högvolym-program efter att ha kört på sparlåga i en månad tänker jag. To put it into perspective så kommer jag den närmaste månaden att lyfta ungefär 25000kg varje vecka, medan jag den senaste månaden lyfte ungefär 10000kg varje vecka och enbart 4000kg + det jag lyfte på seriespelet den senaste veckan. Så yeah med tanke på att jag den närmaste månaden kommer böja i snitt 1300kg varje dag så behöver jag nog vänja min kropp vid det först. Jag har ju dealat with that kind of volume förr, men det skadar inte att ta det lugnt i början likväl. På tal om att ta det lugnt i början så är det precis vad jag inte gjort nu efter tävlingen utan istället har jag hoppat rakt in i det nya CMS-MS Prep.
Assistansövningar dom närmaste åtta veckorna kommer vara sig ganska lika det jag kört på tidigare, även om mina prioriteringar kommer skilja sig litegrann. Istället för att träna rygg varje träningspass så kommer jag enbart göra det tre gånger i veckan, exempelvis, primärt för att jag inte tänkt satsa på bänken lika mycket längre och det jag kallar för rygg i mina sheets primärt handlar om övre ryggen medan good mornings och annat som känns vettiga för böj och mark går under assistansövningar för respektive main exercise och även under benämningen "core". Såhär kommer det i alla fall se ut med assistansövningarna (siffrorna står för vilket träningspass i veckan jag ska göra övningarna på):
Böj 3/6
Mark 2/5
Rygg 1/3/5
Core 2/4/6
Bänk 4/7
Rotator cuffs 3/5/7
Efter SM får jag fundera vidare på hur jag ska göra med assistansövningarna eller om jag rentav ska försöka hitta en coach som har lust att göra något med dom åt mig. Kanske Stefan Hedengren? Meanwhile:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar