fredag 22 juli 2016

Allmän Uppdatering - V28/V29

Jag tänkte att jag skulle ta tag i det där med att mina händer somnar väldigt ofta nuförtiden, och att jag ibland inte ens kan få dom att vakna upp, vad jag än gör. Jag kollade upp androcurens och divigelens biverkningar och båda hade högt blodtryck som mycket vanlig biverkning, men inte lågt, och det är ju lågt blodtryck som jag misstänkte låg bakom lemmarnas sovande, so no dice. Istället fann jag några andra mycket vanliga biverkningar (kan förekomma hos fler än 1 av 10 användare)  hos divigelen/androcuren som jag har. Vad gäller androcuren så består dessa av svettning, andfåddhet, och förstorade bröst, och när det kommer till divigelen så handlar det om värmevallningar och att brösten blir ömma eller smärtar (men inte att dom växer då?!). Sen ringde jag vårdcentralen som menade att avdomnade lemmar inte har något med blodtryck att göra, utan förmodligen berodde på att jag tränar mycket. Och det är ju helt möjligt då jag belastar handlederna en massa nuförtiden, och höger mer än vänster då jag använder wrist wraps på vänstern oftare, och då min högra hand somnar oftare än vänster så tänker jag köra på att det är träningen som ger mig problem med avdomnade händer. Jag får väl börja använda wrist wrap även på högra handen, när jag squattar primärt, misstänker jag.


Det är lite ironiskt att det verkar vara böjen som ställer till det för min överkropp. Vänster hand är ganska öm på vissa ställen, och min högra biceps har krånglat dom senaste dagarna, och började krångla efter ett set knäböj. Det blir ju en jävla spänning i armarna när man böjer, och inte alltid i den skönaste positionen heller, åtminstone om man tar varje set seriöst och spänner allt lika hårt som om det vore ett maxlyft - which I do. Jag har t om börjat få känningar i latsen när jag håller överkroppen i knäböjs-positionen. På tal om wraps och överkropp så testade jag även knee wraps för två veckor sedan. Dvs igen. Och jag gav upp skiten really fast - igen. Alltså det är inte en bra smärta jag känner när jag knee-wrappar, den är rentav ganska läskig. Så den del av programmeringen släpper jag och kör vidare på fler icke-wrappade reps istället.


On to medicinering. Jag har ökat mitt östrogenintag från tre till fyra milligram/dag, för att jag är sugen på att experimentera (alla andra transtjejer har ju högre östrogenvärden än mig?!) och för att the fruits of my research säger mig att det torde kunna ge mig lite mer fett på låren. Jag ställde ju google frågan huruvida man kan styra vart ens fett hamnar, och det kan man, genom att mixtra med hormonnivåer och genom att reglera stressnivåer och därmed kortisol-utsöndring. Tydligen hamnar mer fett runt magen om man stressar mycket. Let's just add that shit on the pile of shit things som händer när man är shit depressed som jag är. Fucking fuck shit stack. Och ja mitt fett hamnar primärt på magen - har fått byta hål två gånger på bältet redan sedan jag skaffade mig det (och det börjar bli trångt igen!). Meanwhile funkar alla mina tajta jeans fortfarande, även om jag börjat känna lite friktion mellan låren vilket är relativt nytt för mig.


Blir inte riktigt klok på the prevailing fat wisdom (den verkar vara baserad på forskning) som säger att en person som mig (apple-shaped) inte borde käka kolhydrater för att jag då kommer gå upp i vikt. Och överlag är stress en grej som gör att man går upp i vikt (och blir ännu mer apple-shaped då höga kortisol-halter korresponderar med heavy mid-sections). Men liksom jag har ju konstant förhöjda stressnivåer och har käkat jättemycket kolhydrater i mitt liv men har ändå alltid haft svårt att gå upp i vikt. Oh well, I ain't complaining - det är ganska gött att kunna äta så mycket som jag gör, och även om det varit jobbigt att komma upp i 60kg så är det ju inte hälften så jobbigt som att inte kunna äta sig nöjd.


Onward to sex. Yeah inte så mycket att säga om det egentligen. Vid något tillfälle fick jag för mig att onanera mer då jag fick det tipset från några transtjejer som menade att jag har ont i the thingy när jag blir upphetsad pga atrophy, i princip. If you don't use it, you lose it, osv. Så då tänkte jag onanera mer i medicinskt syfte. Sen slutade jag, pga bristande disciplin. Sen tänkte jag ta tag i det igen, och gav upp, åter igen, för att det inte gav mig något och för att det är svårt att motivera sig när man inte vet när eller ens om ett beteende kommer leda till något vettigt.


Sen har vi ju träningen också. Inte stavträningen då, utan den riktiga träningen. Den går sådär. Eller ja vad ska man säga, den går väl ganska bra, men livet i allmänhet går sådär, och jag är osäker på om det är kopplad till (över)träning eller inte. I princip så går jag bara till gymmet och jobbet these days. Jag gör inte alla dom sakerna som jag tänker man ska göra under sommaren, som att gå på pubträffar, klubbar, dansa, lära sig nya människor, get laid, osv. Jag bara orkar inte träffa nytt folk liksom. Jag är i en trygghetsnarkomani-period och vill mest ha några nära vänner och älskare vid min sida och sen strunta i resten, eller gå ut och göra roliga saker med said nära personer. Istället sitter jag mest hemma och följer folk på instagram/facebook när dom semestrar och lever life. Det blir lätt så, att sommaren blir en besvikelse för min del, för att mina sociala problem gör sig påminda varje år och liksom sätter stopp för mitt välmående. Kanske ska jag ta någon dag och sticka till stranden och fråga främlingar om dom vill spela volleyboll med mig, liksom, som jag gjorde förra sommaren ett par gånger. The time is right for it, vädersmässigt - no doubt. Istället sitter jag här och tänker att eh det orkar/hinner jag inte om jag ska blogga, redigera videoklipp, träna, klippa lugg, etc, idag. Jag hittar massa saker att sysselsätta mig med så att jag slipper anstränga mig för att få in nytt blod i mitt liv. Ibland undrar jag om inte just styrkelyftandet har gått för långt av den anledningen, att det liksom tar fokus från vissa saker som jag borde göra för att må bra. Men idag och imorgon exempelvis gör jag ju "ingenting" (det innebär att det inte står något i min almanacka helt enkelt, dvs att jag disponerar över min tid fritt), vilket innebär att jag kommer förlägga min träning på en tid där andra människor garanterat kommer vara på klubben. På så sätt blir tränandet lite mindre blodfattigt, så att säga. Och om jag inte träffar åtminstone någon att interagera med under en hel dag blir jag kokobeng, så två flugor i en smäll on that mothafucka.


Tyvärr så händer inget i mitt liv om jag inte själv gör något åt det, och även när jag gör det, som att försöka nätdejta, så händer det knappt någonting, känns det som just nu (och ganska ofta överlag). Och egentligen är det ju dejting jag saknar just nu, mest av allt. Och inte egentligen ens dejtandet i sig, utan den kroppsliga värmen, det själsliga mötet. Det är alldeles för lite av det just nu för att jag ska må bra och vara motiverad till att gå upp, träna, jobba, äta, leva. Social interaktion behöver jag oftare än kroppskontakt, men en vecka utan kroppskontakt leder pretty much till depressionssymptom för min del, även om det aldrig går så långt att jag blir synestesi-Joker. Det slog mig igår när jag träffade en älskare (eller ska jag börja säga "älskaren" då det är den enda för tillfället?) att det hade varit 3,5veckor sedan jag hade träffat said älskare(n) senast och därmed 3,5veckor sedan jag hade lite TLC! Det skulle kunna förklara min allmänna håglöshet den senaste tiden.

 
I vilket fall så ger jag mitt nya träningsprogram veckan ut för att se hur det känns nästa vecka, dvs veckan efter den absolut hårdaste träningsveckan dom kommande fyra månaderna. Jag menar det kan bara bli bättre from here on out. Ja antingen det eller så kommer den höga volymen göra att nästa vecka kommer kännas precis som denna vecka, för att den ackumulerade tröttheten blir desto större, och att veckan därefter kommer kännas ännu värre. Då kommer jag att sänka träningsvolymen, för oberoende av huruvida anledningen till att jag känner mig deppig är träningen eller inte så kommer jag förmodligen må bättre av att sänka träningsvolymen då den känns lite daunting just nu. Kanske mår jag bra rentav av att bara ta en dag här och där och stryka ur träningsschemat helt och hållet, så att jag får vila och får komma ut i världen. Kanske dricka mig lite full, rentav? Ja vi får se hur det blir med jobbet också, just nu verkar det som att det är det absolut största distrikt jag någonsin haft - det tog mig och en person till 2,5timmar att göra färdigt inatt. Tänk då hur lång tid det kommer ta om jag ska göra det själv och även får massa reklam och skit att dela ut ovanpå det. Får fan börja ta med mig kaffe då...


Sen är det ju frågan hur sömnen kommer fungera. Den har varit sådär de senaste två veckorna, och att sova sex timmar/natt med den träningsvolymen som jag kör nu är inte optimalt. De två senaste nätterna har jag faktiskt sovit närmare åtta timmar, men då med hjälp av sömntabletter, och dom blir jag också lite segare av när jag väl vaknar upp. Överlag blir jag seg av att sova mer än sju timmar/natt, men tror att det i detta fallet kan vara värt det bara för att få i mig lite mer sömn, åtminstone några dagar.

In any case, här får ni måndagen och söndagen i mitt nya program, från denna djävulsvecka, utan paus-varianterna och sånt, utan bara grunden.

MONDAY
Squat 50% 5 1 68

60% 4 1 81

70% 3 2 95

80% 3 5 108
Bench press 50% 5 1 38

60% 4 1 46

70% 3 1 53

80% 3 3 61
Assistans: Core/rygg



Squat 50% 5 1 68

60% 5 1 81

70% 5 5 95
                   
Bänken är lätt att hantera, vilket är tanken, men böjen är som vanligt volym-heavy, och desto mer så denna vecka. 15reps@80% och 31reps@70% är inte att leka med - särskilt när man vet att man kommer göra "exakt samma sak" dagen efter, och ja, varje dag i veckan.

SUNDAY
Deficit deadlift 50% 3 1 85

60% 3 2 102

65% 3 4 111
Bench press 50% 6 1 38

60% 6 1 46

65% 6 5 49




Deadlift off boxes 60% 4 1 102

70% 4 2 119

80% 4 2 136

85% 4 4 145
Assistans: Core/Rotator/Böj/Mark




Här har vi för en gångs skull faktiskt en del bänkande, helt enkelt för att jag ju halverar bänkvolymen på reps som är <70%1RM och här består bänkandet enbart av set som är under 70%1RM. Så 30reps@65% alltså. Ovanpå det blir det en del deficit deadlifts (som jag kör från två eller tre mattor) och så box-mark som kommer wreak havoc on my hands och förmodligen även mitt grepp. Faktum är att jag har fått "ge upp" och börjat använda wrist wraps, särskilt som fler av mina assistansövningar under detta program består av variationer på the main lifts. Där jag körde hip thrusts och stiff-legged förr, kör jag nu extra box-lifts och superbreda marklyft. Addera lite snatch och speed lifts och man får ett recept för valkar i händerna. Man ska inte heller underskatta vad en stor volym knäböj gör valkmässigt. Alltså seriöst, jag greppar så hårt när jag böjer att jag tror det främst är pga den dubbla böjvolymen som jag börjat fila på valkarna om kvällarna när jag tittar på Orange Is The New Black.

I guess that's it for today. Vi avslutar med lite klipp från vecka 28.




2 kommentarer:

  1. Hej! Ville bara kika in och säga att det var väldigt inspirerande att träna med dig på Comet i Norrköping. Jag måste lära mig att ta i.

    Vill även tillägga att jag hade aldrig vetat att du inte var född kvinna om jag inte sett det på din Instagram. Mitt intryck av dig var och är att du är en Amazonkvinna. Vilket är vad jag kallar långa(längre än mig), attraktiva kvinnor som har power.

    Tänkte också på det inlägget där du skrev om din sociala fobi. Om det hade kommit upp så hade jag kunnat berätta att jag själv haft svår ångest. Så svår att jag under 3 år inte lämnade lägenheten. Och åren innan och efter var ingen dans på rosor heller.

    Tänk vad det finns under ytan ;)

    I alla fall, du är grym! Jag följer gärna din resa här och på instagram :)/@19840105

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Vad trevligt att höra från dig. :) Jag tyckte det var trevligt på Comet också. Först kom jag med massa tips och sen fick jag reda på att du var PT och så tänkte jag "herregud, hoppas hon inte upplevde det som att jag mansplainar nu!". ^^; Såna tankar har jag inom mig.

      Tack - jag tror aldrig jag har fått höra att jag är en amazonkvinna, men det är ju helt awesome.

      Vad bra att vi båda verkar ha hittat något vi trivs med och gör att vi kommer ut ur lägenheten. :) Jag följer också din resa, så ses vi på SM någon gång.

      Ada

      Radera