Ok, jag behöver möta min viktnedgång halvvägs. Jag jobbar inte ens med tidningsbärande för tillfället då jag har semester, så jag rör kanske inte jättemycket på mig, trots att jag står upp vid datorn typ alltid och därför borde hålla igång metabolismen någorlunda, cyklar minst en timme om dagen, och har en
mindfulness bell på mobilen som varje halvtimme signalerar mig att (åtminstone hemma) göra sammanlagt 30 reps av en kombination av squats, kettlebell-roddar, armhävningar, eller vad jag nu känner för. Men viktnedgången går likväl sådär så det är det är dags att återuppliva projektet
två träningspass/dag. Eller ja, snarare ett träningspass och ett half-assed effort att inte låta konditionen gå helt åt helvete var vad jag hade i åtanke då. Och nu handlar det inte ens om kondition utan om att bränna kalorier, vilket är varför jag tänkte sitta på cykeln på gymmet en timme om dagen. Att jag behöver cykla 20 minuter för att komma fram till gymmet är bara en bonus - blir ju 80 minuter/dagen på den riktiga cykeln bara för att ta mig fram och tillbaka till gymmet.
Just nu, efter mitt första cykelpass och precis innan frukost, känner jag mig så fruktansvärt trött att jag inte vet vad, men jag tror ju inte det blir bättre av att sänka kalorierna ytterligare, eller för den delen öka dom, så jag får helt enkelt bli mer aktiv och då jag inte har några aktiva intressen så blir lösningen för mig att helt enkelt sitta lite till, fast på cykeln då. Och lyssna på podcasts under tiden, som
Styrkelabbets senaste avsnitt där jag blev rättkönad, vilket kändes jäkligt nice i ett sammanhang som har ett kollektivt minne.
Anyways. Så här såg jag ut efter tjugo minuter på cykeln.
Det bör ju påpekas att jag fick sugmärket inte efter tjugo minuter på cykeln utan efter tjugo minuter i sängen med en älskare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar