tisdag 17 oktober 2017

Being-toward-split (and less APT)



Jag försöker som sagt att fixa min ankröv. För att göra detta har jag gjort varje dag till assistance exercise day. Och så har jag även lagt till ett projekt ovanpå ankrövsprojektet som jag tänker blir lite som att slå två flugor i en smäll, och även ett sätt att motivera mig själv lite mer, då det andra projektet är att kunna gå ner i spagat/split, något som är lite roligare att kunna göra än att bara se helt normal ut och ha en normalt fungerande kropp. Jag tänker att det som krävs för att kunna göra splits är bra rörlighet (och styrka) i the quads, the hips, and the hamstrings - som ju bara råkar vara dom kroppsdelar som jag behöver jobba med för att få bort ankröven. Ovanpå dessa två projekt har jag även tänkt bodybuilda skiten ur min rumpa, vilket även detta går i linje med mina andra projekt då det tvingar mig att använda mindre rygg, och desto mer mage och röv, which is conducive to less APT, and to more sluttyness.


Det finns en hel uppsjö av övningar som jag har fokuserat på dom senaste månaderna i min träning, och dom har namn, varav några är påhittade, och dom flesta faktiskt är tagna från gym- och yoga-världen. Till min hjälp har jag haft en vän som målade said (värkställande) övningar fritt efter egen fantasi baserat på namnen på övningarna, utan att veta hur fasiken dom egentligen utförs. Resultatet?

Eh ok dom fula ritade jag till i efterhand

Dom två övningarna längst uppe till vänster exempelvis är övningarna "abductor" och "adductor", som görs i maskin, och som i mitt huvud blev "A-duck", och "Ab-duck", and in the rendition of my artist friend blev små ankor/kycklingar som har ett "A" och ett "AB" inkorporerade i sina respektive forme. Sådär fortsatte gestaltningarna - med små vitsar och små djur. Vissa av övningarna jag sysslat med (och faktiskt även några av dom som finns avbildade ovanför - exempelvis svanen och kosacken) har jag inte filmat, vilket å andra sidan innebär att jag faktiskt filmat en hel del - och av rena farten slängt in även den lilla överkroppsträningen jag kör. Mycket av övningarna har handlat om att även stärka knäna, då jag till en början knappt kunde träna på mina splits för att det gjorde så ont i knäna, ett område som alltid varit väldigt problematiskt för mig. Redan som barn när andra kunde sitta i lotusblomman var detta nästan omöjligt för mig, och det var definitivt omöjligt utan att det gjorde ont i knäna. Flitigt användande av A/bductor-maskinen sedan jag skaffade mig kort på 24/7 (it's a thing) har hjälpt att stärka mina knän dock - något även olika former av leg curls och glute raises hjälpt till med. Även om jag känner mig lite som en gym bro som håller på med dessa jäkla maskiner, så kör jag i alla fall inte särskilt mycket överkroppsövningar, men desto mer övningar som är feminint kodade och känns väldigt utelämnande att utföra ute bland folk (se: män), så jag ser fram emot att få börja gå på tjejgym när jag fått nytt personnummer.


Innan jag skaffade kort på 24/7 tränade jag mest hemma, så då fick jag leka rockstjärna, ligga på rygg och köra "horan" (a-duck) med viktskivor, och använda mig av resistance bands för att balansera ut min promiskuitet med "madonnan" (ab-duck). Jag körde även pingvinen och andra övningar med banden jag har här hemma, men nu när jag har tillgång till maskiner 100 meter från min lägenhet så går jag hellre dit för att det är så mycket simplare att ställa in resistance på dom (with the flick of a switch, snarare än genom att ögna ens positionering i rummet relativt till dörren där bandet sitter fast), och på det stora hela just more simple och bekvämt. I slutändan finns det inte jättemycket utrymme kvar för basövningarna, särskilt med tanke på att gymmet nedanför inte ens har något vanligt rack att köra knäböj i (men dom har en leg press-maskin, åtminstone). Jag prövade även att bänka på 24/7 men fick direkt ont i axlarna av dom kommersiella gymmens fruktansvärda bänk-ställningar, så då är det i princip bara marklyftet kvar, och med tanke på att jag kör en del kronlyft ur racket (för att det inte finns pallar att släppa 100+ kilo på) och kör vanliga marklyft med fötterna år sidan (som Charlie Chaplin) för att maximera rump-aktiveringen, så blir det inte mycket utrymme över till gamla, hederliga marklyft heller. Trots detta går jag runt och har mer träningsvärk i både under- och överkropp än jag haft typ någonsin, förmodligen för att jag tar det ganska chill med träningen och inte kör särskilt mycket compound movements, utan istället isolerar och sen inte är tillräckligt aktiv i kroppen överlag för att slippa träningsvärk.
 

Att stärka mina knän är även en bra grej med tanke på att jag vill dansa mer i framtiden, och alltid har ont i knäna efter att ha prövat på att dansa på säg dansakademin, eller efter att ha klubbat en kväll. Men jag tror faktiskt att det blivit bättre den senaste tiden, och idag kan jag rentav leka att jag är vogueing diva som duckwalkar, om än för en stund, utan att knäna går helt åt helvete. Å andra sidan, behöver jag att den där ena, lilla, procenten som inte utgår från att jag är bög när jag är ute och klubbar, även den tro att jag är det? Att gå som en anka ovanpå att twerka min ankröv blir liksom bara too much, och jag själv blir förvånad över hur jävla bögig jag ser ut när jag dansar, vilket för mig känns ganska konstigt för jag, verkligen inte, är bög, men ändå uppfattas som bög snarare än feminin, både av andra och (i utsträckningen) mig själv. I mina könsutredningsjournaler står det ju att jag sysslade med gynemimesis (kvinnoimitation) förr, och att könsutredarna upplevde mig som man, vilket skulle kunna innebära att jag trots mitt någorlunda feminina kroppsspråk på något sätt skiljde mig från ciskvinnor i min femininitet. Jag funderar på om det rentav finns någon slags skillnad i det som man tänker är rörelser som "effeminate" män gör, och det som "feminine" kvinnor gör, och att denna skillnad inte bara har att göra med hur kroppen som gör rörelserna ser ut och därför tolkas/könas. Google ger mig inga svar på denna fråga, enbart semantiska distinktioner, så jag undrar ju om jag är helt dum i huvudet som ens ställer mig frågan till att börja med, och kanske inte inser att flamboyancy blir just det i mitt huvud för att det är kvinnlighet förkroppsligad i någon som könas som man, and that's it. Jag kan ha fel i min instinktiva uppfattning att det är skillnad på femininitet och effemininet, och kanske handlar det inte om sättet som rörelserna görs på, utan snarare vilka rörelser man gör, där exempelvis vogueing känns väldigt effeminint för att det även är kraftfullt och utåtriktat på något slags maskulint sätt. But yeah - även om jag verkligen inte behöver bli kodad som bög mer än vad jag redan görs, så behöver jag bry mig om vad fan andra tycker ännu mindre, och min kropp vill tydligen röra sig som queersen i Paris is Burning. Vem vet - om jag tittar på tillräckligt många kvinnor som sysslar med vogueing, som Ida Inxi Holmlund, så kanske jag rentav slutar förstå vogueing som "effeminate" and can slay that motherfucking dancefloor like the fierce woman I am.


In any case - here's the video som ger en indikation på hur jag tränar these days.

Aiming to become a Squat Chick

Fokus ligger på att försöka aktivera rumpa och mage så mycket jag bara kan, i allt från kronlyften och utfallen i början, till kettlebell-swingsen och, eh, knullandet i slutet (fast i knullandet fuskar jag ibland och böjer i ryggen istället för att clencha that ass). Annars är det mest ett helt jävla zoo som finns med i videon: grodor, pingviner, hundar, katter, åsnor, krabbor, musslor, skorpioner, svanar, hästar, (döda) kryp, och rocktjärnor. It's beast mode all around, alltså. Och satan vilka.... annorlunda stön som kommer ur mig när det börjar brinna i musklerna vid 20-repparna - inte riktigt samma grej som mina maxning-grunts.


That's all for now, folks. See you in the clubs, eller när jag faktiskt lyckas gå ner i split och är redo att visa er alla mina trosor post-surgery - although the surgery might set me back for a really long time då jag får läskiga bilder i mitt huvud av att saker där nere spricker rejält av den sortens träning som jag sysslar med nu. But you know, kroppen är otrolig, så jag får väl helt enkelt känna efter och ta det lugnt till en början - eventually I'll get there.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar