Nu har jag haft min MindBell i en månad eller två, och särskilt när jag är ensam finner jag den ganska nyttig. Den gör det enklare för mig att förstå när jag är uppe bland molnen, rushing things, för om den ringer och jag mest vill låtsas om att den inte finns, då vet jag att jag behöver tagga ner extra mycket. En annan grej jag gjort ett tag nu är att komma på specifika saker att göra när bellen hör av sig (en gång i kvarten, eller varje tio minuter). Så blir det lite mer struktur på det hela, liksom. Ibland tar jag fem djupa andetag. Ibland försöker jag låta dom tankar jag har där och då att sippra iväg. Ibland ser jag till att hitta en grej jag är tacksam för. Ibland blir det humor på hög (eller snarare låg) nivå av det här förfarandet. En dag då jag ämnade att ge det jag sysslade med när klockan klämtade som en gåva till The Powers That Be hörde jag klockan plinga när jag var i full fart med att göra number two. God, I'm giving myself to you - all of it! Now that shit is funny - och så blev det säkert några extra courics också av mitt eget chuklande.
Idén med att göra specifika saker när klockan klämtar kom jag på efter att ha fått för mig att ha tre "aspirations" för varje dag, en idé jag förmodligen läste mig fram till någonstans. Jag insåg ganska snabbt att jag skulle må bra av lite mer struktur i mina aspirations, och då delade jag upp aspirationerna till att innefatta 1) något jag gör när klockan klämtar, 2) en praktisk grej att utföra, och 3) bära med mig en slightly mer abstrakt idé med mig under dagen. Jag har varit inne på den här sortens grejer innan, bland annat när jag bodde i Lund och ett tag satte upp olika mål för varje dag i stil med "bjud på dig själv idag", "trotsa en auktoritet idag", "var jobbigt ärlig idag", "prata med en främling idag", osv. Fördelen med att ha något påminna en väldigt ofta är att jag då får fokus för mina aspirations på ett annat sätt. Ja på ett sätt får jag ju mindre fokus också, för det sägs ju att det är dåligt för ens arbete och koncentrationsförmåga att bli avbruten stup i kvarten, men jag upplever det inte så när det som avbryter mig är jag själv, så att säga. För mig är det viktigare att röra på mig varje kvart än att följa studierna som säger att det tar en kvart att hamna i djup fokus igen efter att man avbrutit aktiviteten. Kanske vet jag inte längre hur det är att vara djupt fokuserad på något, för jag tycks må bra av att ha igång ett program som Workrave exempelvis - annars bränner jag mycket lättare ut mig. Så jag får helt enkelt leva med motståndet som kommer när datorn tycker att jag ska ta en fem minuters paus och röra på mig när jag är mitt uppe med att göra något viktigt som att skriva ett facebook-meddelande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar