Double standards. Ett till synes enkelt begrepp som beskriver när en viss standard förväntas av en grupp, men inte en annan. När ett visst beteende premieras när en medlem i en grupp utför det, men bestraffas när en medlem i en annan grupp utför det. Typexemplen har med kön att göra, dvs att det anses vara ok för killar att göra vissa saker men inte för tjejer, och tvärtom. So far so simple. Det låter ju dåligt det här med double standards, so, case closed? Mja. Jag menar att man inte bör hålla folk till samma standard, vare sig vad gäller könat beteende eller annat beteende. För alla är inte lika och därför bör inte alla ha samma förväntningar på sig. Mäns och kvinnors livsvillkor är inte de samma, varpå det vore absurt att förvänta sig samma beteende från båda grupper. Absurt att påstå att en handling som en kvinna gör oproblematiskt borde kunna göras av en man utan att någon höjer på ögonbrynen, och tvärtom.
Nu pratar jag inte om att det vore fel av en kille att plocka upp och leka med en barbiedocka, utan om att privilegierade grupper i samhället bör se till att mindre privilegierade grupper får en mån av tolkningsföreträde vad gäller frågor som berör dom, får vissa "special rights" för att väga upp deras brist på makt i samhället, får förståelse vad gäller deras situation och utsatthet. Får lite andrum och yta att expandera och frodas på helt enkelt. Kanske ska svarta få säga the N-word medan du som är cracker-ass-cracker (yes you, du-med-största-sannolikhet-du) inte ska få göra det. Kanske ska en fattig person som snor något få ett mer lenient straff än den som är rik och gör det. Kanske ska strukturer som diskriminerar tweakas för att diskriminera mindre - även om det är på bekostnad av specifika individer. Men kanske ska kvinnors kroppar inte sexualiseras och "skyddas" och skylas så pass mycket som dom görs i dagens samhälle. Kanske är det faktum att en barbröstad man får lov att finnas på ett sätt som den barbröstade kvinnan inte får göra inte en bra double standard utan snarare en double standard som är en yttring på traditionell och oppositionell sexism*.
Ett exempel på hur en barbröstad man får finnas till och ta plats på ett sätt som en barbröstad kvinna inte får är nätet. Facebook exempelvis har en historia av att censurera bröstvårtor som enligt dom tillhör kvinnor. Från svenskt håll har detta uppmärksammats av Supersnippan, en feministisk sida med dryg 64000 följare som hotades med avstängning för att de publicerade just bilder på kvinnors bröstvårtor. Deras kommentar: "Att dela feministiskt innehåll verkar Facebook inte älska direkt. Samtidigt har vi sett oräkneliga exempel på hat, hot, rasism och sexuellt våld spridas på plattformen, och då fått meddelanden om att det innehållet inte kommer att plockas bort, trots att innehållet har anmälts". Sedan dess har folk (primärt kvinnor) lekt med bröstvårtans digitala vara och icke-varande; klistrat på manliga bröstvårtor på kvinnliga kroppar; postat enbart en massa bröstvårtor och utmanat facebook till att försöka komma fram till huruvida de tillhör kvinnor eller ej, osv. Men jag tänkte uppmärksamma en specifik transkvinnas försök att rubba the status quo och utmana de sexistiska normer som kräver att kvinnor ska skyla sina kroppar.
Personen på bilden ovanför är Courtney Demone. Denna bild fanns i hennes uppmärksammade artikel från förra året. Så här skrev hon då: "In the coming months, I’ll be posting topless photos of myself on Facebook, Instagram, and other social media platforms using the hashtag #DoIHaveBoobsNow until those networks decide that my breasts have developed enough to be sexualized and worthy of censorship. (If they change their policies in the meantime, even better!)"
Någon ändring i policy har det inte blivit, men desto mer censur. Det som är intressant är att censuren inte åker fram när bröstvårtan i sig anses var kvinnlig utan när kvinnliga uttryck presenteras i kombination med bröstvårtorna. Jag skulle säga att det är ett exempel på effemimania, något som ibland förväxlas med transfobi av transpersoner och är något transkvinnor får uppleva mycket när de väl börjar ses som kvinnor av deras omgivning. Det är det kvinnliga uttrycket i sig som anses vara fel, och det blir särskilt fel när det kommer från en person som inte är ciskvinna. Som jag har förstått det så är det misogyny snarare än homofobi primärt som kvinnliga, homosexuella offer i hatbrottsfall upplever att deras förövare har som ingångspunkt för hatbrotten de utför. Även där är det alltså själva kvinnligheten och de feminina uttrycken (eller bristen på dom i en person som könas som kvinna) som provocerar och regleras. Om detta skriver även Courtney: "I didn’t lose my ability to walk around at night feeling safe once I started identifying as a woman. It happened at some arbitrary point when men found me attractive enough at a distance to approach me. It’s my femininity, not my being transgender, that has brought about much of this privilege loss, and it’s misogyny that robs women of these privileges."
Nå, så låt mig försöka att potentiellt råna mig själv på lite privilegier.
Bilden ovanför postar jag nu på facebook. Jag tycker faktiskt det är ganska jobbigt, hela tanken på det. Utelämnande, liksom. Som att visa en first draft, en work in process - cookie dough. Men det är även utelämnande för att jag öppnar upp för att folk ska dra massa slutsatser om mig och döma mig på diverse sätt. Att de kanske kommer tycka det är onödigt, eller att de kommer tänka att jag bara är en attention whore. Att de kommer tycka att om jag vill behandlas som tjej så får jag ju även acceptera reglerna som kommer med detta - no more boob shots. Och mest av allt är jag rädd för att bilden kommer befästa deras bild av mig som man. Jag tycker ju inte att jag har de snyggaste brösten direkt (cookie dough, etc), och överlag är jag rädd att folk ser mig mindre som kvinna när jag tar av mig vissa plagg (eller har supermycket varma plagg på mig). Med figursydda kläder kan jag skapa optiska illusioner; figur, höfter, nätta armar, smalare axlar, större rumpa. Och om folk ser mig som man även om jag ansträngt mig för att se så feminin ut som möjligt, då har min stackars kropp ingen chans när den är mer avklädd. Värst är det potentiellt när jag ligger naken med någon, fast fördelen är att jag innan denna situation har kunnat skapa både ett första och andra och tredje (ok, kanske inte tredje då jag ofta haft sex redan på andra dejten med folk) intryck av att vara någorlunda feminin med kläder på, ett intryck som jag hoppas kommer hålla i sig hela vägen till sovrummet. I värsta fall får jag väl ha knästrumpor och glasögonen på mig även när jag kör den horisontella tangon, så att jag kan känna mig mindre osäker.
Än så länge så ser folk mig som man och mina bröst förargar nog ingen, men vi får se vad som händer med tiden. Jag tycker det ska bli intressant att se hur det blir i styrkelyftsvärlden, b la. För grejen är den att jag inte gärna tar av mig kläder bland främlingar och jag byter ju inte om i omklädningsrum längre exempelvis för att jag finner det obekvämt. Men ibland måste man klä av sig och vara topless, som när man ska vägas in som Herre för en tävling i styrkelyft. Jag hoppas nästan att jag får bautabröst så att alla omkring mig vid invägningarna blir obekväma, upplever kognitiv dissonans och därmed börjar se mig som kvinna för att de inte kommer kunna leva med den ambiguitet min kropp kommer skapa hos dom. Att boobsen väger över, så att säga. Men ja, chansen finns ju att dom som är närvarande vid invägning snarare ser mig som mer man efter att ha sett mig i princip naken, because optimiska illusioner, osv.
Jag minns att Bailey Jay flashade sina bröst på något konvent i USA för många år sedan och blev asked to leave the premises varpå hon refererade till sitt manliga drivers licence eller något. Vet inte hur den situationen slutade, men man kan ju i alla fall hoppas på att polisen var könsmässigt traditionella nog för att inte våga vara hårdhänta när de skulle eskortera ut en traditionellt sett väldigt vacker och halvnaken kvinna. Och nej, jag säger inte att Bailey Jays beteende nödvändigtvis är något helt oproblematiskt och är något vi alla ska härma, men då och då känner jag att systemet helt enkelt behöver en spark i baken på något sätt, och där har både Bailey Jay och Courtney Demone bidragit med sitt (Courtney mer än Bailey, då Baileys handling mest var ett slag i luften, en rak provokation snarare än en reaktion på något problematiskt och förtryckande). Nu bidrar även jag med något, om det så bara är att uppmärksamma dom och andra som fört kampen innan mig.
* Traditionell och oppositionell sexism försätter typiskt sett kvinnor i en double-bind - om en kvinna beter sig feminint så sjunker hennes status pga traditionell sexism som värderar maskulina uttryck högre än kvinnliga, och om en kvinna beter sig maskulint så sjunker hennes status pga oppositionell sexism, även om hon pga traditionell sexism kan få vissa fördelar av att anamma vissa maskulina drag och få vissa fördelar av att anamma vissa feminina drag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar