– Jag vet att folk började undra
om jag var en man eller kvinna. All min heder försvann. Mina vänner
började fråga vad det var som var fel med mig och det började undvika
mig. På träningsarenorna brukade vi tjejer dela rum men jag var tvungen
att bo ensam. Jag är glad att ingen annan utsätta för samma övergrepp
som jag, sa hon när fallet uppmärksammades 2014.
Förra
hösten stod hon som vinnare i idrottens skiljedomstol. Cas [Court of Arbitration for Sport]
ansåg inte
att IAAF [International Association of Athletics Federations]
presenterat bevis nog för att säga att höga testosteronnivåer
är en avgörande fördel gentemot andra idrottare. I stället öppnade man
upp regelverket fram till 2017 när IAAF ska lägga fram nya, bättre
bevis.
– Min kamp för att få
vara på banan var väldigt viktig, jag har gett allt för min idrott och
jag förtjänade en seger och det fick jag. Det är också viktigt att inte
förnedra någon idrottare, sa Chand.
Först och främst - fyfan var den behandling Caster har fått utstå under alla dessa år. Inte ok. Sedan - intressant att IAAF inte lyckades bevisa att höga testosteronnivåer var en fördel gentemot andra idrottare (i detta specifika fall?). Jag trodde det var pretty much a given at this point, men ja, det kan ju vara så att orsak och verkan inte har påvisats på ett vetenskapligt accepterat sätt. Ska bli intressant att se vad som händer nästa år..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar